Utvecklingsprogram för kommunala nämndsekreterare
Kommunövergripande
En möjlighet för dig som vill ha en fullständig genomgång av hela det kunskapsområde som en nämndsekreterare bör behärska. Inklusive senaste nytt, både vad gäller teknik och juridik.
Tid: 2012-03-02, 2012-04-20 samt 2012-05-31
Plats: Sturup Airport Hotel, Sturup
Kostnad: Avgiften för de tre utbildningsdagarna är 5 995 kr exkl moms per deltagare. I avgiften ingår kostnad för kaffe och lunch. Vi debiterar efter genomförandet.
Anmälan: Anmäl dig på www.kfsk.se senast 2012-02-20!
Avanmälan: Sker avanmälan efter anmälningstidens utgång och fram t o m 2012-02-29 debiteras halv avgift. Senare avanmälan och utebliven deltagare utan avanmälan debiteras hel avgift.
Du kanske är ny som nämndsekreterare och därför behöver en ordentlig genomgång av vilka regler och rutiner som du förväntas känna till för att göra ett bra jobb. Eller kanske du är en erfaren nämndsekreterare som behöver en uppdatering inom ämnesområdet kommunal nämndadministration.
Oavsett din bakgrund kan vi konstatera att införande av nya styr- och ledningsprinciper och nämndsammanslagningar är exempel på förändringar som ändrat såväl ärendemängd som karaktären på ärendena. Andra exempel är synen på delegering och verkställighet som också förändrats radikalt under senare år.
Denna utveckling har satt tydliga spår i både fullmäktiges kungörelser och nämndernas föredragningslistor.
Genom förbättrade ärendehanteringssystem har sambandet mellan nämndadministrativa funktioner för t ex arkiv, diarier och publicering på kommunernas hemsidor blivit alltmer påtagligt när en allt större del av de kommunala handlingarna och protokollen görs tillgängliga på kommunernas hemsidor och även olika sociala medier.
Till detta skall läggas den rättsliga regleringen av nämndadministrationen som inte bara handlar om kommunallagen utan också om den nya offentlighets- och sekretesslagen samt hur man som nämndsekreterare i praktiken skall tillämpa t ex Personuppgiftslagen, Förvaltningslagen m fl.
Främst sekreterare i kommunala nämnder och styrelser, direktioner och kommunfullmäktige. Även annan administrativ personal som arbetar inom det nämndadministrativa området som t ex handläggare, registratorer, arkivarier m fl.
Ordförande i nämnder och styrelser är också välkomna!
Axel Danielsson, konsult med inriktning på administrativ utveckling samt med mångårig erfarenhet från ledande befattningar inom kommunal verksamhet. Författare till handboken Kommunal Nämndadministration och erfaren utbildare av anställda och företroendevalda i kommuner och landsting.
Handboken Kommunal nämndadministration, den nyutkomna sjätte upplagan som föreläsaren är författare till. Boken ingår inte i kursavgiften.
Du kan beställa boken redan idag genom Kommentus förlag, telefon 08 — 709 59 90 eller via kommentus hemsida.
Ett av syftena med utbildningen är att ge deltagarna råd och tips om hur den kommunala nämndadministrationen kan förbättras och förenklas. Utbildningen bygger delvis på handlingar från de nämnder som deltagarna representerar.
Skicka därför, så snart du anmält dig, ett exempel på protokoll från din nämnd med tillhörande handlingar, såsom tjänsteskrivelser, föredragningslista etc till föreläsaren: axel.danielsson@adkonsultab.se
Vem beslutar om vad enligt lag — fullmäktige, kommunstyrelsen, nämnderna eller tjänstemän?
Som nämndsekreterare förväntas du ofta kunna svara på vilka ärenden som enligt lag måste avgöras av fullmäktige, kommunstyrelsen respektive nämnderna och vilka ärenden som får avgöras av utskott eller tjänstemän. Vi klarar ut den formella beslutsgången.
Vem beslutar om vad enligt kommunens egen styrmodell?
I praktiken avgörs frågan om vem som beslutar om vad till stor del av vilken styrmodell som kommunen tillämpar. Därför är det viktigt att du som nämndsekreterare kan se sambandet mellan vilka ärenden som kommer upp till behandling i nämnd och den styrmodell som tillämpas i kommunen.
Vi går igenom de vanligaste styrmodellerna som t ex målstyrning, ramstyrning, beställarstyrning och styrning genom s k balanserade styrkort och visar på hur dessa modeller i sin tur bestämmer vilka ärenden som måste avgöras av fullmäktige, kommunstyrelsen respektive nämnderna och vilka ärenden som får avgöras av utskott eller tjänstemän.
Hur fungerar fördelningen av ansvar och befogenheter mellan förtroendevalda och tjänstemän?
Som nämndsekreterare bör du självfallet känna till vilka frågor som måste bli föremål för formella beslut och vilka som kan avgöras genom s k ren verkställighet. Vi klarar ut på vilket sätt ansvarsfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän påverkar nämndsekreterarrollen och vilka ärenden som måste bli föremål för beslut.
Vilka nämnder och nämndärenden kommer att finnas i framtiden?
Antalet nämnder har fortsatt att minska, samverkansformer av typ kommunalförbund och gemensamma nämnder har blivit allt vanligare och i vissa kommuner finns till och med långtgående tankar om kommunsammanslagning. Det är klart att denna utveckling ställer nya krav på den kommunala nämndadministrationen och nämndsekreterarrollen.
Hur fungerar ansvarsutkrävandet?
De förtroendevalda kan självfallet välja att fatta beslut i strid med tjänstemännens förslag. I sådana situationer ställs ibland reglerna om ansvarsfrihet på sin spets — vilket ansvar har den enskilde ledamoten, majoriteten resp tjänstemännen för beslut som i efterhand visar sig vara olagliga eller olyckliga?
Det nämndadministrativa hantverket — exempel på programpunkter
Förberedelser inför nämndsammanträdet
T ex rättsliga och praktiska krav på utformning, inlämning och registrering av sammanträdeshandlingar samt utformning och utsändning av kallelser och kungörelser.
Genomförandet av sammanträdet
T ex närvarorätt, yttranderätt, jäv, huvudförslag, tilläggsyrkanden, kontraproposition, voteringar, reservationer, minoritetsåterremiss, sluten omröstning, bordläggning samt rollfördelningen på sammanträdet mellan sekreterare och ordföranden etc.
Viktiga uppgifter efter sammanträdet
T ex justering, beslutsexpediering, publicering på Internet av protokoll och andra kommunala handlingar, verkställighet. Disposition av protokollet, det kommunala protokollspråket.
Öppenheten
Här tar vi upp alla de regler som du som nämndsekreterare typiskt sett förväntas känna till om offentlighet och sekretess. När anses sammanträdeshandlingar som allmänna handlingar? Vilka bestämmelser om sekretess måste ofta nämndsekreterarna känna till? Vilka personuppgifter får man publicera på Internet etc?
Övningar och hemuppgifter
Varje utbildningsdag omfattar ett antal praktiska tillämpningsexempel. Hit hör allt ifrån frågor om nämndernas ansvar inför fullmäktige, om man får öppna ordförandens post, vem som ytterst bestämmer om någon är jävig på sammanträdet till vad som händer om man vill rätta i ett justerat protokoll eller vad man gör åt handläggare som aldrig lämnar in sina handlingar i tid inför nämndsammanträdet!
Kompetensutveckling inom detta område förutsätter att deltagarna ges möjlighet till eftertanke. Både dag 1 och dag 2 avslutas med en hemuppgift som deltagarna under den närmaste månaden skall gå igenom på hemmaplan och som sedan skall ligga till grund för de utvecklingsdiskussioner som kommer att äga rum under dag 2 och 3.
Gruppens förväntningar på dag 3
Vi avslutar den andra dagen med att snabbt kartlägga deltagarnas förväntningar på den tredje uppföljnings- och fördjupningsdagen.
Programpunkter dag 3
Dag 3 omfattar ett antal skräddarsydda fördjupningspass i enlighet med deltagarnas egna prioriteringar och med innehåll som deltagarna själva bestämmer i dialog med föreläsaren innan vi avslutar dag 2.
Tänkbara områden här kan vara:
Offentlighet och sekretess
Styrdokument för kommunal nämndadministration
Protokollskrivning i praktiken
Det kommunala protokollspråket
Överraskningar på sammanträdet
Publicering av protokoll på Internet
Demokratifrågor
Utveckling av fullmäktiges och kommunstyrelsens roll
Fullmäktigeberedningar
Nämndsekreterarrollen
Arkivering
Förvaltningslagen
08.45 - 09.30 Samling, kaffe
09.30 Kursstart
12.00 - 13.00 Lunch
14.30 - 14.50 Kaffe
16.00 ca Avslutning
Oavsett din bakgrund kan vi konstatera att införande av nya styr- och ledningsprinciper och nämndsammanslagningar är exempel på förändringar som ändrat såväl ärendemängd som karaktären på ärendena. Andra exempel är synen på delegering och verkställighet som också förändrats radikalt under senare år.
Denna utveckling har satt tydliga spår i både fullmäktiges kungörelser och nämndernas föredragningslistor.
Genom förbättrade ärendehanteringssystem har sambandet mellan nämndadministrativa funktioner för t ex arkiv, diarier och publicering på kommunernas hemsidor blivit alltmer påtagligt när en allt större del av de kommunala handlingarna och protokollen görs tillgängliga på kommunernas hemsidor och även olika sociala medier.
Till detta skall läggas den rättsliga regleringen av nämndadministrationen som inte bara handlar om kommunallagen utan också om den nya offentlighets- och sekretesslagen samt hur man som nämndsekreterare i praktiken skall tillämpa t ex Personuppgiftslagen, Förvaltningslagen m fl.
Målgrupp
Främst sekreterare i kommunala nämnder och styrelser, direktioner och kommunfullmäktige. Även annan administrativ personal som arbetar inom det nämndadministrativa området som t ex handläggare, registratorer, arkivarier m fl.
Ordförande i nämnder och styrelser är också välkomna!
Medverkande
Axel Danielsson, konsult med inriktning på administrativ utveckling samt med mångårig erfarenhet från ledande befattningar inom kommunal verksamhet. Författare till handboken Kommunal Nämndadministration och erfaren utbildare av anställda och företroendevalda i kommuner och landsting.
Kurslitteratur
Handboken Kommunal nämndadministration, den nyutkomna sjätte upplagan som föreläsaren är författare till. Boken ingår inte i kursavgiften.
Du kan beställa boken redan idag genom Kommentus förlag, telefon 08 — 709 59 90 eller via kommentus hemsida.
OBS!
Ett av syftena med utbildningen är att ge deltagarna råd och tips om hur den kommunala nämndadministrationen kan förbättras och förenklas. Utbildningen bygger delvis på handlingar från de nämnder som deltagarna representerar.
Skicka därför, så snart du anmält dig, ett exempel på protokoll från din nämnd med tillhörande handlingar, såsom tjänsteskrivelser, föredragningslista etc till föreläsaren: axel.danielsson@adkonsultab.se
Programpunkter dag 1 och 2
Vem beslutar om vad enligt lag — fullmäktige, kommunstyrelsen, nämnderna eller tjänstemän?
Som nämndsekreterare förväntas du ofta kunna svara på vilka ärenden som enligt lag måste avgöras av fullmäktige, kommunstyrelsen respektive nämnderna och vilka ärenden som får avgöras av utskott eller tjänstemän. Vi klarar ut den formella beslutsgången.
Vem beslutar om vad enligt kommunens egen styrmodell?
I praktiken avgörs frågan om vem som beslutar om vad till stor del av vilken styrmodell som kommunen tillämpar. Därför är det viktigt att du som nämndsekreterare kan se sambandet mellan vilka ärenden som kommer upp till behandling i nämnd och den styrmodell som tillämpas i kommunen.
Vi går igenom de vanligaste styrmodellerna som t ex målstyrning, ramstyrning, beställarstyrning och styrning genom s k balanserade styrkort och visar på hur dessa modeller i sin tur bestämmer vilka ärenden som måste avgöras av fullmäktige, kommunstyrelsen respektive nämnderna och vilka ärenden som får avgöras av utskott eller tjänstemän.
Hur fungerar fördelningen av ansvar och befogenheter mellan förtroendevalda och tjänstemän?
Som nämndsekreterare bör du självfallet känna till vilka frågor som måste bli föremål för formella beslut och vilka som kan avgöras genom s k ren verkställighet. Vi klarar ut på vilket sätt ansvarsfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän påverkar nämndsekreterarrollen och vilka ärenden som måste bli föremål för beslut.
Vilka nämnder och nämndärenden kommer att finnas i framtiden?
Antalet nämnder har fortsatt att minska, samverkansformer av typ kommunalförbund och gemensamma nämnder har blivit allt vanligare och i vissa kommuner finns till och med långtgående tankar om kommunsammanslagning. Det är klart att denna utveckling ställer nya krav på den kommunala nämndadministrationen och nämndsekreterarrollen.
Hur fungerar ansvarsutkrävandet?
De förtroendevalda kan självfallet välja att fatta beslut i strid med tjänstemännens förslag. I sådana situationer ställs ibland reglerna om ansvarsfrihet på sin spets — vilket ansvar har den enskilde ledamoten, majoriteten resp tjänstemännen för beslut som i efterhand visar sig vara olagliga eller olyckliga?
Det nämndadministrativa hantverket — exempel på programpunkter
Förberedelser inför nämndsammanträdet
T ex rättsliga och praktiska krav på utformning, inlämning och registrering av sammanträdeshandlingar samt utformning och utsändning av kallelser och kungörelser.
Genomförandet av sammanträdet
T ex närvarorätt, yttranderätt, jäv, huvudförslag, tilläggsyrkanden, kontraproposition, voteringar, reservationer, minoritetsåterremiss, sluten omröstning, bordläggning samt rollfördelningen på sammanträdet mellan sekreterare och ordföranden etc.
Viktiga uppgifter efter sammanträdet
T ex justering, beslutsexpediering, publicering på Internet av protokoll och andra kommunala handlingar, verkställighet. Disposition av protokollet, det kommunala protokollspråket.
Öppenheten
Här tar vi upp alla de regler som du som nämndsekreterare typiskt sett förväntas känna till om offentlighet och sekretess. När anses sammanträdeshandlingar som allmänna handlingar? Vilka bestämmelser om sekretess måste ofta nämndsekreterarna känna till? Vilka personuppgifter får man publicera på Internet etc?
Övningar och hemuppgifter
Varje utbildningsdag omfattar ett antal praktiska tillämpningsexempel. Hit hör allt ifrån frågor om nämndernas ansvar inför fullmäktige, om man får öppna ordförandens post, vem som ytterst bestämmer om någon är jävig på sammanträdet till vad som händer om man vill rätta i ett justerat protokoll eller vad man gör åt handläggare som aldrig lämnar in sina handlingar i tid inför nämndsammanträdet!
Kompetensutveckling inom detta område förutsätter att deltagarna ges möjlighet till eftertanke. Både dag 1 och dag 2 avslutas med en hemuppgift som deltagarna under den närmaste månaden skall gå igenom på hemmaplan och som sedan skall ligga till grund för de utvecklingsdiskussioner som kommer att äga rum under dag 2 och 3.
Gruppens förväntningar på dag 3
Vi avslutar den andra dagen med att snabbt kartlägga deltagarnas förväntningar på den tredje uppföljnings- och fördjupningsdagen.
Programpunkter dag 3
Dag 3 omfattar ett antal skräddarsydda fördjupningspass i enlighet med deltagarnas egna prioriteringar och med innehåll som deltagarna själva bestämmer i dialog med föreläsaren innan vi avslutar dag 2.
Tänkbara områden här kan vara:
Offentlighet och sekretess
Styrdokument för kommunal nämndadministration
Protokollskrivning i praktiken
Det kommunala protokollspråket
Överraskningar på sammanträdet
Publicering av protokoll på Internet
Demokratifrågor
Utveckling av fullmäktiges och kommunstyrelsens roll
Fullmäktigeberedningar
Nämndsekreterarrollen
Arkivering
Förvaltningslagen
Hålltider (gäller för samtliga dagar)
08.45 - 09.30 Samling, kaffe
09.30 Kursstart
12.00 - 13.00 Lunch
14.30 - 14.50 Kaffe
16.00 ca Avslutning
Sista anmälningsdag
2012-02-20
2012-02-20
Det är inte tillåtet att göra anmälningar längre. Sista anmälningsdag var den 20 februari klockan 23.59.
OBS! Fält med * är obligatoriska fält.
Är anmälan OK så får du meddelandet "Tack för din anmälan".
Är anmälan inte rätt ifylld hamnar du på denna kurssida igen och du måste komplettera din anmälan.
Är anmälan OK så får du meddelandet "Tack för din anmälan".
Är anmälan inte rätt ifylld hamnar du på denna kurssida igen och du måste komplettera din anmälan.
Kontakt
Kompetensenheten
Christer Grankvist
0435-71 99 08, 0709-71 99 08
Marie-Louise Frisk
0435-71 99 07
Marianne Johansson
0435-71 99 09
fornamn.efternamn@kfsk.se
Dokument
| Ikon som illustrerar filtyp | Filnamn |
|---|
Kommunförbundet Skåne
Box 53, Porfyrvägen 8, 221 00 Lund, tfn 046-71 99 00, fax 046-71 99 30